Kriminella element på den iranska terrorcentralen (ambassaden) darrade av
skräck
Nedan följer en rapport av stormningen av Irans ambassad, skriven av en kamrat i Arbetarmakt.
Äntligen! Alltför länge har lömska attentatsmän och spioner kunnat sitta tryggt på den iranska ambassaden, under den svenska statens beskydd. Men igår (26/6 -09) var det slut på det. Under en stund fick ambassadfolket känna på hur det är att vara de jagade.
En demonstration hade sammankallats av olika vänsterinriktade iranska grupper. Även REVOLUTION och Arbetarmakt fanns på plats. Dagen innan hade en manifestation anordnats inne i centrala Stockholm. Men den här stod delar av Irans arbetarrörelse i exil för och det märktes på stämningen. Den var politiskt militant redan från start. Slagorden haglade gentemot representanterna för diktaturen: NED MED ISLAMISKA REPUBLIKEN! STÄNG AMBASSADEN TERRORCENTRALEN! DÖD ÅT REGIMEN I IRAN! INTERNATIONELL SOLIDARITET ARBETARKLASSENS KAMPENHET! Där fanns banderoller för socialism, röda fanor med Marx på och mängder med plakat som berörde morden och tortyren mot folket och vänstern i Iran. Det var i stort sett inte tyst en enda minut, utan massan skanderade oavbrutet.
Personal ur ambassaden stod framför byggnaden och blängde på oss demonstranter. Ganska snabbt krackelerade den sobra ytan och de visade upp sig som de huliganer de är. De visade långfingret, hånflinade och visade en allmänt föraktfull attityd. Demonstrationen var formerad längsmed en del av det stängsel som omger ambassaden och jag kunde inte vara överallt samtidigt , men andra demonstranter berättade för mig att ambassadpersonal vid en tidpunkt till och med började kasta sten mot demonstranterna. Hursomhelst blev deras provokationer till slut för mycket. En stor del av de cirka 200 demonstranterna började trycka på mot stängslet och till slut revs en öppning upp vid huvudingången.
Först tog sig en mindre grupp frihetskämpar in på ambassadområdet. Mot dem störtade ambassadpersonal. Det skulle de inte ha gjort för de fick ta emot rikligt med sparkar och slag från diverse tillhyggen. Efter att den första gruppen tagit sin in försökte den svenska polisstyrkan skärpa till sig och lyckades för ett kort tag hindra ytterligare inflöde av demonstranter. Problemet var att de inte hade förutsett denna händelseutveckling och därför var kraftigt underbemannade. Sekunderna innan nästa, och mycket större grupp av frihetskämpar hade tagit sig in, försökte två ensamma poliser skydda terrorcentralen. Den ena stod desperat och viftade åt alla håll med batongen. Den andra blockerade öppningen med sin arm och vädjade förtvivlat till massan att lugna ner sig. Efter att en aktivist hängt sig med hela kroppstyngden på hans arm, en annan dragit i honom från insidan av stängslet samtidigt som otaliga personer tryckte på vek han sig. Då strömmade ganska många personer in på området. Ambassaden består av en huvudbyggnad samt ytterligare en fristående byggnad samt en vaktkur precis vid ingången. Vaktkuren vandaliserades. Övervakningskameran blev pulvriserad. Fönsterrutor på huvudbyggnaden slogs sönder. En del ambassadpersonal stod och iakttog detta på avstånd, väl medvetna om att de inte kunde göra något. Mot dem skickades det projektiler av krossat glas. Vissa andra från ambassaden intog en mer aktiv attityd, bland annat blev minst en demonstrant knivskuren av dessa svin. Fast å andra sidan blev flertalet av dem till slut bortjagade med hjälp av sparkar och slag. Till slut drog sig frihetskämparna tillbaka och fortsatte demonstrationen utanför ambassadområdet. Sammanlagt höll den på i cirka 5 timmar. Det var en av de bästa demonstrationerna på mycket länge i Stockholm.
– Peter Larsson, Arbetarmakt
revolutionsweden.wordpress.com 
