Nej till rasism – ja till klasskamp!

En debatt har de senaste dagarna rasat i media kring tidningen Mana. Statens kulturråd påstår att Manas kritik mot Israel och ibland tillspetsade språkbruk är ”förnedrande för kvinnor”, ”antisemitiskt” (rasistiskt mot judar) och till och med ”rasistiskt”. Detta trots att Manas redaktion till en majoritet består av kvinnor och invandrare.

I debatten som följt har diverse borgerliga skribenter passat på att än mer koppla ihop vänstern med rasism. Den 26 januari skrev journalisten Johan Romin, under rubriken Vänsterrasism är inget nytt, i Expressen om påstådd rasism hos FNL-rörelsen i Sverige på 70-talet. FNL-rörelsen var alltså den massrörelse som arbetade till stöd för den vietnamesiska FNL-gerillan, mot USA:s ockupation och krig.

Romin skriver:

När Richard Nixon tillträdde som president 1969 utnämnde han den svarte professorn Jerome Holland till Stockholmsambassadör. Holland var en opolitisk universitetsrektor från Virginia, sociolog och även en framstående sportstjärna i amerikansk fotboll. Han hade inte sysslat med diplomati eller politik tidigare. Denne akademiker utsågs till Stockholmsambassadör 12 januari 1970. Men redan då Holland kom till Arlanda flygplats möttes han av demonstrerande FNL-grupper som skrek ”housenigger” efter honom. ”Res hem housenigger” skrek en demonstrant. Man syftade på svarta personer som likt bokens Onkel Tom (skriven strax före amerikanska inbördeskriget 1852) ansågs hjälpa plantageägare i den amerikanska södern. Stämningen var så hotfull att polisen fick ta ut Holland bakvägen. Överallt där Holland kom möttes han av en lynchstämning präglad av äggkastning, buanden, slagord och skrik: nigger! housenigger! nigger go home!

Om det ligger någon sanning i Romins anklagelser är det såklart förkastligt. Rasistiska angrepp är inte bara något vänstern måste ta avstånd från, utan till och med rakt motsatt mot vår marxistiska analys. Som vi ser det är den grundläggande samhällsindelningen klass, inte ras.

När rasister och borgare pratar om olika ”raser”, om olika folk, nationer och etniska grupper, gör de det för att ställa olika folkgrupper mot varandra, och splittra arbetarklassen. Invandrare ska till exempel acceptera lägre lön än svenskar födda här, eftersom invandrare är ”mindre värda”. En person som är född i Sverige förväntas med samma argument känna mer samhörighet med sin svenske chef, än jobbar- eller skolkompisen som råkar vara född i ett annat land. Och arbetare i olika länder ska hetsas att kriga mot varandra för kapitalisternas skull.

Det här är bullshit! En svensk arbetare har såklart mycket mer gemensamt med till exempel en polsk arbetare än med en svensk VD, och vice versa. Och med exakt samma argument kritiserar vi USA:s utrikesminister Condoleezza Rice, inte för att hon råkar vara svart, utan för att hon leder imperialistiska krig och ockupationer mot Irak och Afghanistan. En svart arbetare i USA har mycket mer gemensamt med en vit arbetskamrat än med någon som den borgerliga presidentkandidaten Barack Obama.

Nu verkar Romins anklagelser om rasism i den svenska FNL-rörelsen också vara falska. Stefan Lindgren, vänsterförfattare och aktiv i solidaritetsrörelsen med Afghanistan, svarade den 29 januari och avfärdar alla Romins anklagelser (publicerades bara i pappersversionen). Lindgren skriver att den enda som använde begreppet ”house nigger” var en svart amerikan som deserterat från USA, Sherman Adams.

Det är ändå värt att citera mer ur Romins artikel om USA-ambassadören Holland:

Då Holland skulle överlämna sina kreditivbrev till kungen och färdades från amerikanska ambassaden på Gärdet till Stockholms slott vågade inte polisen låta ambassadören resa i den traditionella sjuglasvagnen. (..) När Holland skulle inviga ett kulturcenter var det dags igen. FNL:are och maskerade demonstranter mötte upp med äggkastning och fönsterkrossning. Även i Örebro möttes Holland av äggkastning och tillmälen innan polisen bröt upp aktionen och aktivisterna skingrades. (..) Trakasserierna av USA-ambassadören Jerome Holland fortsatte ända till dess att han gav upp och reste hem till USA, två år efter det att han anlänt. I intervjuer berättade han om sin besvikelse över mötet med det demokratiska Sverige. Det förödmjukande sätt som denne ambassadör bemöttes i Sverige saknar motstycke i historien.

Vi måste såklart ha nolltolerans mot alla rasistiska angrepp från folk som säger sig vara ”vänster”. Men behandlingen av Holland – minus de påstådda rasistiska angreppen – är beundransvärd. Det är imperialisterna och borgarna som står för rasismen. Och precis så som Holland bemöttes borde dagens anti-imperialistiska rörelse behandla alla representanter för imperialism och utsugarkapitalism. Svarta, vita, amerikanska eller israeliska – om de har blod på sina händer ska de inte ges en lugn stund, och kastas ut ur landet, precis som Jerome Holland!

Svante Persson