Från www.nmr.nu
Under lördagen marscherade ett 70-tal nazister i Svenska Motståndsrörelsen (SMR) genom Stockholms gator, från Riddarholmskyrkan till Östermalmstorg. Under hela vägen möttes de av hundratals antirasister som buade ut dem längs med marschvägen.
SMR hade utlyst marschen med det uttryckliga syftet att hedra ”karolinerandan”, vars innebörd ”att inte vika av, utan att anfalla” ska syfta till att ingjuta de svenska nazisterna med kampanda. Som vanligt handlade det om att trumpeta ut det sedvanliga rasistiska budskapet. Nu hade man kryddat det med lite hopsnickrad nationalromantik som förskönar kampen för den svenska överhetens intressen då det begav sig, i krig som ledde till oändliga förluster och ett osannolikt lidande för de många fattiga rekryterna i karolinerarmén då de anfördes av en militär ledning som hade föga respekt för de förtryckta soldaternas liv och umbäranden.
Det egentliga syftet med SMR:s marscher är att på klassiskt fascistiskt manér försöka ta gatorna i anspråk. Paraderandet är ett led i SMR:s byggande av en terrorinriktad gatukampsbaserad rörelse – vars våld idag främst riktar sig mot antirasister som vägrar att passivt se på när nazisterna organiserar sig, samt mot dem de föraktar (må det vara homosexuella, invandrare, judar eller kvinnor som vägrar att leva i en position som offer).
För Nätverket Mot Rasism var det därför en självklarhet att protestera mot SMR:s försök, vår församling utlystes kort efter att SMR annonserat om sina planer. Denna ägde rum vid Akademibokhandeln bredvid Sergels torg kl.13, där ett hundratal samlades. Också Stockholms Antifascistiska Tanter (SAFT), fanns på plats. Vi begav oss, efter att tillsammans ha övervägt olika alternativ, ned mot Kungsträdgården och Strömbron för att komma nazisterna så nära som möjligt, och inför dem visa vad vi tycker om dem.
Trots att snuten, som kunde räknas i hundratal (inkl. hästar, hundar helikoptrar och piketer) till en början var angelägna att hålla oss så långt bort ifrån SMR som möjligt, kunde vi efter förhandlingar ta oss fram till kajen och bua ut dem ordentligt, många skramlandes med sina nyckelknippor. Det var ingen tvekan om att de påverkades. SMR nämner själva i sin egen direktrapportering ett av våra slagord för dagen: Krossa rasismen!
Då hade nazisterna redan uppvaktats av grupper av antirasister vid två tillfällen innan de lämnat Gamla Stan. Vid Mynttorget organiserade Stoppa Nazismen den första protesten. Aktivisterna stod uppradade i led längs med marschvägen i gula västar och med skyltar som berättade om många av dem som mördats av nazister i Sverige de senaste 20 åren. För mördare som SMR:s miniführer Klas Lund var det återigen en påminnelse om att vi aldrig glömmer mordet på Ronny Landin 1986, eller på någon annan av det dryga 20-talet människor som nazister mördat sedan dess.
Också vid Slottet, vid Strömbrons början, protesterade gruppen Uppsalabor Mot Rasism mot SMR. De tvingade nazisterna att lyssna på antirasistiska tal, innan nassarna alltså kom ut på bron och då häcklades från andra sidan av många av oss andra i Nätverket Mot Rasism.
Och det slutade inte där. Vid Berzeli park hade initiativet Nazistfritt Stockholm (i vilket bl.a. Rättvisepartiet Socialisterna ingår), som dessförinnan samlats på Sergels torg, infunnit sig för att fortsätta utbuandet av nazisterna. De fick anslutning av en stor samling som deltagit med oss i NMR lagom i tid för att nassarna återigen skulle få känna av våra gemensamma krafter. Återigen fick de frustrerande nazisterna finna sig i att bli utbuade och bespottade.
Slagordet ”SMR, ni kan dra, Stockholm tillhör oss idag” uttryckte väl stämningen bland de protesterande. Längs med så gott som hela marschvägen fick SMR smaka på detta budskap, och deras tänkta styrkeuppvisning förvandlades till en närmast tragisk angelägenhet för de närmast sörjande. De tvingades ”marschera” inmurade av en massiv poliseskort, de tvingades göra halt vid ett flertal tillfällen, och deras isolering från det folk de säger sig slåss för var bara alltför påtaglig.
Även vid avslutningsplatsen, borgarnas Östermalmstorg, samlades många antirasister för att fortsätta protesterna mot SMR. På torgets alla sidor, och även inne på torget, var nazisterna omslutna av grupper av antirasister som häcklade dem med slagord och glåpord när deras ledare försökte ta till orda. Även en del Östermalmsbor ilsknade till och betraktade med avsky nazisternas spektakel utifrån.
Finalen kom när SMR sedan eskorterades ut av trötta snutar till t-banan. Bara omkring 10-15 meter skilde då en av de antirasistiska samlingarna från nazistpacket, och de buades ut och häcklades så att det stod härliga till.
När den patetiska skaran av ”kämpande patrioter” sedan avlägsnats med kollektivtrafiken och lämnat innerstan ansågs dagens protest avslutad av de många antirasister som samlats, som under munterhet begav sig iväg från Stockholms innerstadsgetto för rika. Trots att nazisterna kunde marschera, inte minst p.g.a. det massiva polispådraget, måste gårdagens antirasistiska dominans på innerstadens gator betraktas som en seger.
Nätverket Mot Rasism
revolutionsweden.wordpress.com 