Fler bilder nedan i artikeln.
Som vi redan skrivit om här på Revolution följdes kravallerna i London av en enorm mediakampanj – mot stöld och egendomsförstörelse.
Mycket få offentliga röster tog dock upp bakgrunden till upploppen. Därför var det en glädje för de svenska Revo-kamrater som stannade över helgen att i lördags kunna delta i en demonstration mot de nedskärningar och de samhällsklyftor som i verkligheten orsakade kravallerna.
Demonstrationen, som gick under parollen ”Ge våra ungdomar en framtid!” och ”Norra Londons enhetsdemonstration”, arrangerades av en bred koalition av lokala grupper som arbetar mot nedskärningar, arbetslöshet och rasism. I stort sett samtliga grupper som organiserade verkar dessutom i just de områden som under veckan varit skådeplats för kravaller. På det officiella demonstrationsflygbladet krävdes bland annat en oberoende undersökning av polisens arbetssätt i de drabbade områdena, ett absolut stopp för nedskärningarna mot ungdomsverksamheten i norra London, och stöd till de som på olika sätt påverkats av kravallerna. (Hela flygbladet kan läsas här.)
Vi samlades på Gillet Square i Dalston, och mötte snart upp andra kamrater från Revolution i olika länder såväl som medlemmar i brittiska Workers Power. Tillsammans med dem delade vi ut Workers Powers flygblad (”Med arbetarungdomen – mot polisen”) och pratade med de församlade, som uppgick till runt två tusen London-bor.
Efter ett antal tal var det uppställning för avmarsch, och det kändes nästan som en demonstration hemma i Sverige när de beryktade Revo-fanorna började fladdra i vinden. Förutom att ilskan här var mycket mer direkt, mycket djupare känd, om man kan uttrycka sig så. Här gick nämligen många av dem som varje dag är aktiva i de påverkade London-områdena, de som vet att Cameron snackar skit när han säger att folk kravallar för att sno till sig en ny plattskärms-teve, och de som återigen bara mötts av lögner och batonger från polisens sida.
Det blev en lång marsch, ett tåg med både fantasifulla, roliga och allvarliga banderoller och talkörer ringlade sig genom Londons norra delar, på väg mot Tottenham. Här fanns så klart stans organiserade vänster, i alla former och färger, men också de olika bostadsområdesgrupperna hade sina block och sina plakat. På en skylt fick vi veta hur namnet på polisens internutredningskommission IPCC (de som ”utredde” mordet på Mark Duggan och så klart hävdade att han skjutit mot poliserna, vilket senare visade sig vara falskt) egentligen ska uttydas: Internal Police Cover-Up Commission. En annan klandrade nyliberalismen, och en tredje bar på en stor skylt med namnen på några av de människor som dödats av snuten de senaste åren. Och ”P.S.”, påminde en annan skylt, ”vi har fortfarande inte glömt bort telefonhacking-skandalen”.
Revoblockets megafon vandrade runt bland kamrater från olika sektioner. Slagorden blev varierade därefter: ”No justice, no peace, cops off our streets!”, ”Police brutality and austerity (=nedskärningspolitik) caused the riots, that’s the reality”, ”They say cut back, we say fight back!” var några av favoriterna.
Efter vägen stack många Tottenham-bor ut huvudet genom fönstret för att beskåda demonstrationen, och många vinkade uppmuntrande. Jag såg dessutom flera som genom fönsteröppningen stack ut olika flaggor för att vifta i takt med slagorden. De bilköer som bildats i hettan på grund av demonstrationen hade ofta rutorna nedvevade, och då såg vi svenskar till att förare och passagerare fick flygblad i sin hand.
Att vandra genom London på det här sättet var också att med egna ögon se hur segregerad stan verkligen är. I vissa områden var husen pampiga och välskötta. När vi kom in i fattigare områden, med stora ”estates” (hyreshuskomplex, ungefär), ofta nära grannar med de finare områdena, var däremot mycket ganska slitet och nedgånget.
Väl framme i Tottenham hölls ännu fler tal, och jag och mina kamrater gav oss iväg, nöjda över att ha sett att i alla fall dessa London-bor inte tror på borgerlig medias propaganda, utan istället visade sig vara villiga att ta strid mot den rövarkapitalism som fått så desperata följder i veckan.
Svante
revolutionsweden.wordpress.com 