REVOLUTION:s roll i studentrörelsen i England: Historien bakom de brittiska studentprotesterna den 24 november


Så fort Brownes rapport om den högre utbildningen publicerades – och som föreslog att studieavgifterna inte ska ha någon övre gräns och att stipendier ska avskaffas för konstnärliga och humanistiska kurser – visste vi i Revolution att vi måste organisera massomfattande militanta aktioner så fort som möjligt.

När vi visste att den demonstration som organiserades av National Union of Students (NUS) skulle äga rum den 10 november, ville vi i Revolution försäkra oss om att rörelsen inte började och slutade med en demonstration. Därför föreslog vi den 13 oktober en ”stridsplan för aktionerna” till den nationella kampanjen mot avgifter och nedskärningar (NCAFC), vilken godkändes och publicerades nästa dag. Stridsplanen slog fast: ”Brownes rapport kommer att ha retat upp miljontals studenter – de som redan är oroade av skulderna vid universiteten – och de som befinner sig i vuxenutbildningen och som vill gå vidare till universitet. Den kommer också att radikalisera intellektuella och universitetslärare som är oroliga för de vidare konsekvenserna för utbildning och kultur. I denna miljö kan en massrörelse uppstå – de aktioner vi nu genomför måste därför vara snabba och radikala.”

Den sade också: ”Vi kommer att uppmana till en nationell strejk och protest som kan göras offentlig både den 20 oktober och i NUS avdelning för fri utbildning den 10 november. Ett bra datum för detta är under de sista veckorna i november.”

Vi beslutade via e-post att fastslå datum för en ”strejk” till den 24 november och gick vidare med att organisera den i skolor och på gymnasier och universitet i hela London, inklusive vid en massiv protest mot nedskärningar den 20 oktober. ”Stridsplanen” slog fast att: ”vi kommer att lägga särskild betoning på elever i skolor och på gymnasier som kommer att lida mest av Brownes rapport. Studenter bör, där det är möjligt, ’adoptera’ en skola eller ett gymnasium för att organisera strejken.”

Efter att ha inrättat en grupp på Facebook, dröjde det inte länge innan den växte till omkring 5 000. Men det var efter demonstrationen den 10 november som allt på allvar tog fart. Även om NCAFC planerade direkt aktion den dagen, var ockupationen av Torypartiets högkvarter i stort sett spontan. Resultaten av den gick emellertid långt utöver våra vildaste förväntningar.

De bilder som virvlade runt i medierna med militanta studentaktivister inspirerade och stålsatte en ny generation av aktivister till att organisera sig och gå in i rörelsen. Medierna koncentrerade sig på några sönderslagna fönster och försökte överrösta den verkliga historien bakom protesten – att en ungdomsrevolt hade inletts mot regeringen.

Gruppen på Facebook växte snabbt till över 20 000 och elever över hela landet läste den strejkguide som framställts av Revolution och NCAFC för att organisera sina lokala protester. Över 100 000 elever och studenter i hela landet deltog i protesterna den 24 november – utan stöd från NUS. Det är Storbritanniens ungdomar som slår tillbaka och som gjorde protesterna till vad de blev. Nu har den europeiska febern med militant motstånd i massomfattning – ett ”nu är det nog” – spritt sig till Storbritannien.

Låt oss fortsätta kampen – vi kommer att vinna!

Mark Booth, Revolution

Här kan du ladda ner senaste numret av brittiska Revolutions tidning:
Revo-105

Länkar:
National Campaign Against Fees and Cuts (rapporter, filmklipp): Klicka här.

Uppdateringar från The Guardian, med många bra filmklipp från demonstrationer och ockupationer. Klicka här.

Annonser
Det här inlägget postades i Internationell kamp, Studentkamp, Ungdomskamp. Bokmärk permalänken.