Stockholm: Den iranska slaktarregimens representanter uppvaktades med militanta protester under torsdagen

Under gårdagen organiserades högljudda protester utanför iranska ambassaden i Stockholm. Protesten ägde rum i solidaritet med massrörelsen i Iran, som under gårdagen åter gick ut i protester mot diktaturen. Upp emot kanske så många som 500 demonstranter hade beslutat att terrorcentralens personal skulle påminnas om de brott som den regim de företräder gör sig skyldig till dagligen. Det var dags att utvisa ambassadörerna, illegitima representanter för det iranska folket.

Video från Irans arbetarkommunistiska parti:

Läs rapport nedan!

Also available in English.


Arrangerade gjorde flera iranska vänstergrupper, bl.a. Unga Kommunister och Irans Arbetarkomunistiska Parti. Bland svenska vänsterorganisationer märktes förutom kamrater i Arbetarmakt och Revolution även Rättvisepartiet Socialisterna. Enskilda aktivister från andra grupper var också på plats för att visa sin solidaritet.

Polisen hade för dagen beslutat att regimens motståndare skulle hållas så långt borta från ambassaden som möjligt. Vi som samlats förpassades till att stå ett par hundra meter från ambassadens huvudentré. Kanske var polisen rädda för att framgången från i somras skulle återupprepas, då frihetskämpar lyckades ta sig in på ambassadområdet efter att ha pressat sig förbi poliserna.

Försök att komma nära ambassaden
Efter att tal hållits av bl.a. en kamrat i Arbetarmakt beslöt sig de samlade snabbt för att ändå försöka ta sig igenom polisens avspärrning. I en samordnad rörelse formerades en stor förtrupp, mestadels bestående av iranska män och kvinnor i alla åldrar, som anförde genomträngningsförsöket mot poliskedjan. Snabbt fyllde många på bakifrån och anslöt sig till fronten.

Poliserna såg till en början aningens chockade ut. Det är inte varje dag de ställs inför vanliga människor i så blandade åldrar som så samfällt och beslutsamt sätter sig upp mot ordningsmakten. De var dock väl utrustade. Genom att ställa upp ett par piketbussar på den smala vägen och genom ett flitigt bruk av batonger och pepparspray lyckades de upprätta en effektiv försvarslinje. Vi kunde aldrig forcera linjen på allvar, även om vi inte var långt ifrån inledningsvis.

Försöken att tränga sig igenom var mycket energiska och pågick i nästan två timmar. När de som befunnit sig i fronten fått pepparspray i ögonen och tvingades ta ett steg tillbaka avlöstes de snabbt av nya krafter. Längre bak upprättades ett sjukbord med ögondroppar, servetter och annan utrustning, och många kunde efter en snabb återhämtning återansluta sig till fronten. En överväldigande majoritet av demonstrationens deltagare deltog i dessa genombrytningsförsök, och de övriga understödde i bakgrunden med sjukvård, kaffe och mat. Hela tiden skanderades dessutom högljutt slagord mot terroristerna inne på ambassaden, och mot poliserna som skyddade dessa. Stämningen var radikal, kampviljan enorm.

Omfattande våld från poliserna
Övervåldet från polisen var omfattande. Åtminstone ett par demonstranter misshandlades så allvarligt av batonger att de fick uppsöka sjukhus. En av dem, Parisa, fick armen sönderslagen då hon försvarslös låg ned på marken. En annan iransk man fick armen bruten. Flera slogs blodiga, men kunde omhändertas av andra demonstranter. Den svenska polisen gjorde i denna stund gemensam sak med den iranska polisen och dess avskyvärda misshandel av modiga frihetskämpar.

Medlem i Revolution gripen – väntar åtal
Ett par deltagare greps. En av dessa var Aron Nåsander, medlem i Revolution. Aron hade innan han togs av polisen, då han befann sig i närheten av fronten, mottagit fem batongslag, varav två i huvudet. Slagen orsakade honom en hjärnskakning. Under natten, som Aron tvingades spendera i häktet, kräktes han och hade starka smärtor.

Aron anklagas nu av en polis för att han skulle ha kastat en iskoka i huvudet på denne. Aron nekar till detta, och inga bevis utöver polisens vittnesmål har presenterats mot honom. Förhörsledarna har också försökt frampressa bekännelser om att Aron skulle ha uppviglat andra och att han ledde försöken att bryta igenom poliskedjan. Det är bara alltför uppenbart att det kommande åtalet mot honom, baserat på lögner och absurda anklagelser, är ett försök att förflytta fokuset bort från polisens eget våld. Vi kräver att åtalet läggs ned och att polisens agerande utsätts för en oberoende utredning. Ett upprop som kan underteckna finns här. Ett pressmeddelande har också skickats ut.

Protesterna fortsätter – mot ambassadens fest i Jakobsberg
Även senare under dagen fortsatte protesterna. Efter att ha deltagit på en protest mot regimens våld som organiserades av borgerliga krafter på Sergels torg (här var monarkisterna, dvs den gamle shahens anhängare, i majoritet och bland talarna fanns bl.a. en folkpartist) beslöt sig våra kamrater för att bege sig ut till Jakobsberg. Där anordnade den iranska ambassaden en middag i en moské.

Efter att ha fått gå flera omvägar, poliserna på plats gjorde allt de kunde för att förhindra de som kommit för att protestera, lyckades vi tillslut komma fram till en samling med omkring 200 som tagit sig ganska nära moskéns entré. Dominerade protesten här gjorde Irans Arbetarkommunistiska Parti.

Ca 50 meter skiljde oss från ambassadens säkerhetspersonal, och mellan oss och dem stod en mur med poliser, återigen med sina ansikten vända mot oss. Poliserna kunde hindra oss från att inta moskén och lära ambassadörerna en läxa. De kunde dock inte stoppa oss från att högljutt bua ut middagsdeltagarna och från att häckla dem med slagord då de passerade ut och in.

Protesterna fortsatte oavbrutet tills dess att festen var över. Hesa, men fyllda av kampvilja, begav vi oss hemåt. Även om vi inte lyckades nå våra mål för dagen påminde vi den iranska slaktarregimens representanter om deras brott, och om vår beslutsamhet att tillsammans med våra kamrater i Iran kämpa tills de att deras regim faller en gång för alltid!

– Gunnar Westin

Annonser
Det här inlägget postades i Iran, Rapport. Bokmärk permalänken.