Rika svin och borgare som älskar dem

Bild: Lars Hillersberg

Stoppa pressarna! Avbryt all annan aktivitet! Två rika parasiter har bestämt sig för att gifta sig! Ingen har väl kunnat missa den rojalistiska yran i pressen under de senaste dagarna. Dags- och kvällstidningarna gladde sig över att få sälja lösnummer som om det vore 1980-tal igen, och överallt visades den stela videon på kungafamiljens stelt koreograferade annonserande av förlovningen mellan kronprinsessan Victoria och ”herr Daniel Westling”.

Det är ett självklart krav för alla socialister — och demokrater — att monarkin måste avskaffas.

Inte enbart är det djupt odemokratiskt att landets statschef utses via arv — det är dessutom arbetarklassen som får plocka upp notan genom det apanage, de skattebidrag, som årligen går till hovet. Det är vi som får betala kungens bilsamlande lyxliv. Dessutom skyddas monarken av grundlagen mot att någonsin dömas för ett brott. Han har immunitet — om han skulle råka köra på och döda någon under någon av sina många fortkörningar skulle han gå straffri. Och, som sagt, det är vi som får betala kungahusets excesser, inklusive ett kommande bröllop. I tidningarna förekommer uppgifter om att norska kungabröllop ibland betalats direkt av kungen — men var kommer de pengarna ifrån, kan man undra, om inte från skattebetalarna? ”Kungens egen ficka” har ju fyllts med skattekronor under många år. Så detta ska vi alltså lägga ut med, mitt under ekonomisk kris och den borgerliga regeringens nedskärningar i den offentliga sektorn. ”Det finns inte pengar”, är en vanlig ramsa från de borgerliga. Men pengar till banker som drivits till ruinens brant av sin egen girighet, och pengar till en vidrig överklassfamiljs odemokratiska leverna verkar alltid finnas.

Vissa kanske hävdar att kungen inte har någon faktiskt makt. Men han har ju flera gånger uttalat sig i politiska frågor, och är ansiktet utåt för den svenska imperialismen.

Ett mindre argument är också att monarkin är en personlig tragedi för kungligheterna. Victoria måste gå till regeringen om hon vill gifta sig, barnen måste uppfostras enligt den protestantiska tron — det här är krav som inte ställs på någon annan medborgare.

I förlovningens kölvatten har också borgare på borgare, som Mats Gellerfelt och Per Gudmundsson, kommit ut som odemokratiska rojalister. Det är nu ingen överraskning att borgarna egentligen aldrig har gillat demokratin (tänk på Moderaternas motstånd mot alla steg mot parlamentarisk, borgerlig demokrati i Sverige eller borgarnas stöd till högerdiktaturer), men att det sker såhär öppet är sällsynt. En för borgarna positiv bieffekt är också att förlovningen fungerar som en avledare från det som annars har dominerat nyheterna på sistone — kapitalismens kris och massuppsägningarna och nedskärningarna i dess spår. ”En positiv nyhet efter att vi har haft krisnyhet efter krisnyhet”, som historikern Dick Harrisson sa i SVT. ”Tänk inte på din uppsägning eller din framtid,” meddelar alltså borgarna och deras media, inklusive SVT, ”nu ska vi lägga ut miljoner på några rika svins bröllop istället.” Det kallas för en ”seger för kärleken”. Men vad med alla de familjer och förhållanden som har slagits sönder av regeringens rasistiska flyktingpolitik? Och de arbetarhem som slits samman i varslens spår? Jaja, inget sådant deppsnack nu — kolla på Victorias tiara! Är den inte fin?

Ett annat argument som används för monarkin är att den faktiskt har folkligt stöd. Och det stämmer. Men en odemokratisk institution blir inte mer demokratisk för att den är omtyckt under en viss konjunktur. Socialdemokraterna, som har monarkins avskaffande inskrivet i sitt partiprogram, visade sitt rätta ansikte när Mona Sahlin skickade ett undergivet gratulationstelegram och en blomsterbukett till Victoria och Daniel. Sossarna säger ju förresten samma sak, vi kan inte avskaffa monarkin då en sådan position inte har något folkligt stöd. Men självklart kommer det att förbli så så länge arbetarrörelsen vägrar att mobilisera mot monarkin.

Men visst. Monarkin är inte den mest brinnande frågan för revolutionärer i dag. De senaste dagarnas charader är dock en bra påminnelse om vad som döljer sig bakom de borgerliga pajasskribenternas tal om ”demokrati”. Kungahuset ska framträda som en samhällsenare, vi ska alla vara lika när vi knäböjer framför Ers Kungliga Höghet.

Revolutionärer vägrar respektera kungahuset. Vi är svurna motståndare till monarkin och till hela den borgerliga staten. Nästa gång borgarsvinen ber dig att betala för deras kris — kom ihåg var vi kan be dem börja plocka pengarna ifrån. Och nästa gång de kallar oss odemokratiska — påminn dem om hur de tuggar fradga av upphetsning bara av tanken på att få lägga sig raklånga på rygg för att få slicka blåblodig, kunglig röv.

Bild: Lars Hillersberg.

Annonser
Det här inlägget postades i Anti-borgerligt, Propagandakriget. Bokmärk permalänken.

En kommentar till Rika svin och borgare som älskar dem

  1. Ping: Om parasitbröllopet « Arbetarmakt

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s