Danmark: Ungdomsuppror i förorterna!

(Bild från förra vårens strid om ungdomshuset)

Under hela förra veckan förekom upplopp och kravaller i flera danska städer. Brandkåren har fått rycka ut för att släcka ett stort antal bränder. Bara under natten mellan fredagen och lördagen 14-15 februari brändes ett trettiotal bilar på olika håll i framförallt Köpenhamn och Århus.

De som revolterade under förra veckan utgörs främst av ungdomar i segregerade områden i de större städerna. Invandrare och ungdomar har länge varit en måltavla för den danska regeringen rasistiska politik. Under förra veckan kokade det över och den följande revolten i områden i över tio danska städer tog sig uttryck som liknar de franska förortsungdomarnas uppror på hösten 2005.

Precis som i Frankrike var det provokationer från polismakten som tände den avgörande gnistan. Polisen, som har en lång meritlista av att trakassera förortsungdomarna på olika vis, har sedan en tid tillbaka fått ökade maktbefogenheter. Den danska regeringen, som tror att den ska kunna bekämpa alltifrån drogmissbruk till ungdomsvåld med mer repression, har tidigare gett polisen möjlighet att införa s.k. visiteringszoner i socialt utsatta områden. Detta har inneburit att polisen getts den högst godtyckliga rätten att dra ned byxorna på folk utan att behöva styrka sitt agerande med några formella misstankar. Precis som aktivistgruppen ”Oorganiserade antifascister” skriver i ett uttalande på danska Motkrafts hemsida så har detta betytt att polisen i flera månader kunnat ”sätta stövlarna i ansiktet på folk i deras visitationszoner”.

Det drabbade bl.a. en palestinsk man i Nörrebro som förnedrades av polisen förra fredagen den 8 december, en enskild händelse som pekats ut som den som fick bägaren att rinna över.

Det våld som använts har riktats mot olika måltavlor. Kommunister kan inte ge något stöd till polisens repression och vi måste försvara ungdomar som går till motangrepp då statens väpnade styrkor invaderar förorterna och angriper ungdomar.

Ren vandalism är givetvis ett illa valt medel för den som vill förändra det rasistiska och repressivt ungdomsfientliga högerklimatet i Danmark. Nedbränningarna av över 10 skolor är tilltag som dessutom på ett direkt sätt drabbar danska arbetare och ungdomarna själva. Att inte markera mot detta vore att ge efter för antisociala stämningar som frodas bland ungdomar i segregerade arbetarförorter. Samtidigt måste vi tillägga att sådana attityder har sin grund i klassamhället med alla dess produkter. Arbetslöshet, polisens rasism och diskriminering inom skolväsendet spelar sin roll i att befästa utanförskapet och i att forma metoderna i förortsungdomarnas revolt.

Det är inte svårt att, i medierapporteringen och debatterna som förts under den gångna veckan, se vem som bär skulden. Det är samma politiker och poliser som nu gör allt för att rentvå sig själva och det borgerliga etablissemanget. I en strid ström av reaktionära uttalanden har högerns gaphalsar och dess apologeter (bl.a. imamerna i de muslimska samfunden, men även flera av regeringens liberala och vänsterinriktade kritiker) öst ut fördömmanden av ungdomarna, som i sedvanlig anda beskrivs som ”ouppfostrade”, ”ansvarslösa”, ”likgiltiga” och ”bindgalna”. Skulden läggs vidare på ungdomarnas föräldrar. Dansk Folkeparti, som anstränger sig mer än något annat parti för att skapa bilden av förortsungdomarna som en samling icke-danska undermänniskor som invaderat från yttre rymden, har också tagit tillfället i akt och uppmanat till mer repression. Partiets företrädare har under den senaste veckan lagt flera motioner som krävt att polisen ska utrustas med vattenkanoner som ska kunna skjuta tårgas för detta syfte.

Hyckleriet är minst sagt motbjudande. Reaktionen från politiker och etablissemang påminner om den uppfostrare som agat sitt barn under en hel uppväxtperiod för att sedan slå ifrån sig ansvaret för barnets ”oansvariga” revolt. Istället för självkritik tar man istället till mer våld och moraliserande grepp för att slå ner på revoltörens försök att hävda sig och göra sin röst hörd.

Precis som mer klarsynta bedömmare har pekat på är upploppen inte ett problem som går att reducera till vanlig antisocial kriminalitet. Det är i högsta grad ett politiskt problem. De ungdomar som revolterar mot polis och brandkår i kvarteren i Nörrebro och i andra danska städer gör det för att de upplever ett djupt svek och ett förtryck från det offentliga danska samhället. Klimatet har onekligen förvärrats flerfaldigt i och med framgångarna för den danska högern och Dansk Folkeparti på senare år. Kriget mot terrorismen och Danmarks uppslutning bakom USA, där den danska regeringen utgjort något av en islamofobisk spjutspets, har också bidragit till ett hårdare rasistiskt klimat. Ett exempel på detta, och något som ledde till en intensifiering av förortsungdomarnas revolt, var när 17 danska tidningar åter publicerade rasistiska karikatyrer på Muhammed under förra onsdagen.

Den enda kraft som på allvar kan slå tillbaka högerregeringen, som alltjämt tillåts fortsätta sin nyliberala politik, är den danska arbetarrörelsens organisationer. Det är också bara arbetarrörelsen som, om den agerar kollektivt och i enlighet med sina intressen, kan komma ungdomarna till undsättning och omvandla upproret till en bredare offensiv, inte bara mot den rasistiska polisen, utan även mot högerregeringen och den kapitalistiska ordning som denna försvarar.

Revolutionärer bör inte spilla någon tid. Tvärtom måste största möjliga enhet mellan alla progressiva arbetarorganisationer komma till stånd för att undsätta ungdomarna i deras revolt. Det kan man göra genom att gemensamt direkt ingripa i de områden som drabbats. Ett steg i rätt riktning genomfördes av upp emot 300 antirasister som under förra fredagen organiserade en demonstration på Nörrebros gator. Det positiva gensvaret från områdets invånare vittnar om potentialen i sådana aktioner. Det borde nu upprepas och genomföras i större skala. Initiativ till massmöten där man samlar invånarna borde snabbt tas för att diskutera orsakerna till den uppkomna situationen och för att formulera ett politiskt svar på de uppgifter som ungdomarnas uppror innebär.

En demokratiskt organiserad gräsrotsrörelse behövs i förorterna. Här och nu för att slå tillbaka polisens repression och eventuellt för att stävja missriktade protestyttringar. Idag och imorgon för att samla en rörelse i samma områden för integrera denna i klasskampen, för att på allvar kunna utmana den borgerliga regeringen och dess rasistiska politiker.

Gunnar Westin, Revolution Sthlm

Annonser
Det här inlägget postades i Antirasism. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s