Karl Marx

”Gammaldags, svår, komplicerad, tråkig, vacker i teorin, mardröm i praktiken, slöseri med tid, långa ord, mekanisk, år i biblioteket, abstrakt, Ryssland, misslyckande, inte så lätt, dags för någonting nytt, död, skägg”…

Nå, det där är väl ungefär allt du behöver veta om Karl Marx. Läser du fortfarande? Då har du något gemensamt med Karl Marx som ung student i Tyskland för 150 år sedan.

Till att börja med: du gör inte alltid som du blir tillsagd. Och om makten ger dig sin officiella version av saker och ting (listan här ovan är typ allt de säger dig om Karl Marx), försöker du nå frågan från en annan synvinkel. Karl Marx´ idéer kan bli förstådda av alla som tar sig an att studera dem. De är varken mekaniska eller onödigt abstrakta – tvärtom innehåller de viktiga sanningar om samhället och historien. De är inte gammaldags eller ett misstag – de förklarar världen idag. De är inte tråkiga eller grå – de är revolutionärt röda och heta. Det samhälle Karl Marx växte upp i hade inga grundläggande demokratiska friheter.

……..

Hegel

Som student i Berlin kom Marx i kontakt med filosofen Hegels idéer för första gången, som framhöll att allting i samhället och i naturen befinner sig i ständig förändring och utveckling. En grupp av unga ”vänster-hegelianer” försökte att använda Hegels idéer för att dra radikala slutsatser. När flera radikala tänkare blev relegerade, gav Marx upp sina planer på en akademisk karriär, och började engagera sig politiskt, något han skulle fortsätta med fram till sin död. Han började skriva och ge ut radikala tidningar som krävde demokrati och ett slut på de fattigas lidande. 1843 skrev Marx en artikel i Paris, som var så subversiv att den var tvungen att smugglas tillbaka in i Tyskland. I artikeln talade Marx om ”obarmhärtig kritik av allt existerande”, och syftade då inte bara på kritik i diskussioner och i pamfletter, utan även ”väpnad kritik”. Vem skulle då föra ut denna kritik? Ingen liten grupp av terrorister, utan massorna, och då speciellt proletariatet.

……..

Utopiska socialister

Vid den här tidpunkten fanns det flera små socialistiska grupperingar i Europa. Nästan alla av dem var några slags orealistiska utopister. Tänkare som Fourier i Frankrike eller Robert Owen i Storbritannien redogjorde för hur det nya systemet av kapitalism, som växte fram överallt, tillät att fabriksägare och bankirer blev särskilt rika medan arbetarna i fabrikerna och på land led under en fruktansvärd fattigdom. De utopiska socialisterna hittade på planer och system för att upprätta ett mer rättvist samhälle och försökte bygga nya små samhällen baserade på gemensamt ägande och en jämn fördelning av rikedom. Under tidigt 1840-tal började Marx kritisera de här idéerna och göra egna upptäckter. Istället för att att ställa sig utanför samhället eller göra planer för det perfekta samhället, studerade han hur den verkliga världen fungerar.

……..

Klasskamp

Hegel trodde att den riktiga världen bara var en spegelbild av medvetandet. Marx hade däremot en mer förnuftig syn på saken: våra idéer är reflektioner av den riktiga världen, som existerar oberoende av vårt medvetande. Medan Hegel såg på historien som en serie av konflikter mellan olika idéer, sökte Marx efter någonting i den verkliga världen som orsakade dessa konflikter. Han hittade det i idéen om klasskampen. Genom historien hade förtryckare och förtryckta, kämpat emot varandra för mat, tak över huvudet, pengar och därför också politisk makt. De kapitalistiska fabriksägarna och bankirerna hade blivit otroligt rika genom att exploatera en ny klass av industriarbetare: proletariatet. Arbetarklassen hade ingen färdig produkt att sälja, ingen egendom för att kunna skapa profit. De var tvungna att sälja sin arbetskraft för att kunna försörja sig. Marx förutspådde att arbetarklassen skulle växa och organisera sig själv med tiden. Utan dem skulle inget i samhället kunna fungera. Här fanns en kraft som kunde störta kapitalismen – ett verkligt, faktiskt alternativ till utopisternas drömmar.

……..

Kommunism

Marx drog slutsatsen att praktik och riktig aktion – inte bara idéer – var nyckeln till framtiden. ”Filosoferna har bara tolkat världen på olika sätt”, skrev Marx, ”men det gäller att förändra den.” Så tillsammans med vännen och kollegan Friedrich Engels, gick Marx med i en liten organisation kallad Förbundet för rättvisa, som senare skulle komma att ändra namn till Kommunistiska förbundet. På deras begäran skrev de båda männen Kommunistiska manifestet. Trots att det är skrivet för över 150 år sedan, är Kommunistiska manifestet fortfarande fantastisk läsning. Dess två unga författare (Marx var 29 och Engels 27) var uppenbarligen stimulerade över de rykande färska upptäckterna de hade gjort. Boken är överfull av ilska, sarkasm och kvickheter. Den tillbakavisar ovetenskapliga argument som fortfarande används mot kommunism. Den ställer vågat kravet på kvinnans frigörelse från hemarbetets slavarbete. Nationalister som anklagar kommunister för att vara förrädare, svarar manifestet med att arbetarna i alla länder har mer gemensamt med varandra än de har med ”sina” respektive kapitalistklasser. Manifestet sätter kommunismen som målet för arbetarrörelsen, ett klasslöst samhälle där människor inte längre är tvungna att tävla med varandra om jobb och mat och ett anständigt liv. Men det här kommunistiska samhället kunde inte uppnås över en natt. Först måste arbetarklassen upphöja sig själv till den härskande klassen genom en revolution, där man slår ner varje försök av kapitalisterna då dessa söker bevara sin egendom.

Gradvis skulle arbetarna omfördela rikedomarna i folkets intresse, avskaffa klasserna och beväpnade myndigheter helt och hållet. Manifestet avslutas med en deklaration som har gjort intåg i språket och medvetandet av hela världen fram till idag: ”Må de härskande klasserna darra för en kommunistisk revolution. Proletärerna har i den ingenting annat att förlora än sina bojor. Men de har en hel värld att vinna. Proletärer i alla länder, förena er!”

……..

Revolutionen 1848

Bläcket på manifestets papper hade knappt hunnit bli torrt förrän Europa exploderade i revolutioner. Året 1848 kunde bevittna störtandet av Kung Louis-Philippe, proklamerandet av en republik i Frankrike och ett massuppror av arbetarklassen i Wien. I Tyskland blev Marx förutsägelser snabbt sanning. En revolution började ena borgarklassen, bönderna och arbetarklassen gentemot feodalherrarna och deras regim. Men kapitalisterna gjorde en deal med kejsaren, vann några privilegier åt sig själva och lämnade arbetarklassen utan politiska rättigheter. I ett berömt tal till Kommunistiska förbundet, förklarade Marx hur de ”demokratiska” kapitalisterna bara skulle kämpa för de förändringar som gjorde livet lättare för dem. Arbetarklassen behövde ett eget parti, för att kämpa tillsammans med demokrater mot monarkin och jordägarna, men att motsätta sig dem närhelst de försökte skärpa exploateringen av arbetarna. Marx ville ha ett självständigt arbetarparti som kämpar mot den kapitalistiska regeringen, som kräver att arbetarna beväpnas i en arbetarmilis och bilda sina egna organ för maktutövning såsom bostadsråd och fabrikskommitéer. Målet var inte att acceptera några halvmesyrer, utan att göra revolutionen permanent genom att påskynda krossandet av kapitalisternas regim och upprättandet av en arbetarregering.

……..

Kapitalet

Tyvärr blev det revolutionära uppsvinget 1848 krossat av borgarna. Detta öppnade för flera år av borgerlig reaktion i Europa, när klasskampens tidvatten sjunkit till ebb. Marx ägnade sin tid åt att skriva en detaljerad analys av hur kapitalismen fungerar, det som kom att bli Das Kapital. Det här tunga vetenskapliga bandet är en hörnsten i den revolutionära rörelsen. Det kan inte snabbt skummas igenom – likt alla andra vetenskapliga arbeten måste det studeras, och det görs bäst i studiecirklar där man kan läsa och diskutera i grupp. I Das Kapital visade Marx hur utsugningen av arbetarna inte bara är ett resultat av enskilda arbetsköpares handlande, utan en del och ett paket av själva systemet. Han visade hur det kapitalistiska systemet skulle orsaka en större arbetarklass och hur konkurrens mellan kapitalister skulle skapa större monopol. Utöver det här visade han även att systemet har en inbyggd tendens att gå in i djupa kriser, vilka orsakar ekonomiska depressioner och revolutionära möjligheter för arbetarklassen. Men Marx drog sig inte bara tillbaka in i biblioteket, 1864 spelade han en avgörande roll i uppbygget av den Första Internationalen. Internationalen kunde som den första arbetarorganisationen nå över nationella gränser och ena socialistiska, revolutionära och fackliga grupper över hela världen. I Internationalen talade Marx mycket och bestämt emot den anti-revolutionära inställning hos fackliga ledare i England, och mot anarkister som Bakunins tendens att lita till att små grupper  skulle genomföra revolutionen utan öppen propaganda riktad till massorna.

……..

Pariskommunen

År 1871 fick världen uppleva en ny revolutionär storm. I ett massuppror i Paris, upprättades den första arbetarregeringen – Pariskommunen. Marx stödde helhjärtat detta historiska framsteg för arbetarna. Han drog en viktig slutsats av bekämpandet av kommunen: arbetarklassen kommer inte att kunna använda den kapitalistiska statsapparaten, dess parlament eller arméer i kampen för socialism. Dessa institutioner måste penetreras av revolutionärer för att underminera dem, men arbetarna kan inte bara ta över statsmaskineriet och använda det för sina egna syften. Istället måste kapitalisternas militär och byråkratiska statsapparat krossas och ersättas med ett mycket mer demokratiskt system av arbetarråd och -kommitéer, och en milis bestående av en beväpnad arbetarklass. Marx dog i London i Mars. Hans idéer har format det sekel vi lever i. Men eftersom seklet går mot sitt slut, tror mer människor än någonsin att Marx och marxismen på något sätt tillhör det förgångna. De kunde inte ha mer fel.

……..

Arbetardemokrati och världsrevolution

Sovjetunionens kollaps var inte något bevis för att ”socialismen inte fungerar”, utan ett bevis för att man utan en fulländad arbetardemokrati, och utan revolution i flera avancerade länder, inte kan lyckas i uppbygget av ett socialistiskt samhälle. Det här var också något som Marx förutspådde, även om han naturligtvis inte kunde förutspå hur det skulle ske eller hur kampen skulle se ut idag. Han var förstås inget orakel och bör följdaktligen inte betraktas som ett sådant.

Fortfarande aktuell

Det finns de som påstår att arbetarklassen är på väg att försvinna, till exempel på grund av nedläggning av flera gamla industrier i Sverige. Men det här är bara en omvandling av arbetarklassens form – antalet människor som bara kan försörja sig genom att sälja sin arbetskraft har aldrig varit större. Arbetarklassen idag utgörs av över en miljard människor världen över: hundra miljoner av dem arbetar i industrierna. I Indien, Fjärran östern och Latinamerika växer arbetarklassen i snabb takt.


Över hundra år efter Marx död, kan kapitalismen fortfarande inte garantera demokrati till de miljoner som lever i diktaturer. Den sliter sönder arbetares liv i de forna Sovjetunionen med massarbetslöshet, hög brottslighet och inflation. Den är oförmögen att ge arbetarklassen i ett avancerat land som Sverige garanterade, fasta jobb och/eller en hygglig lön att leva på. Istället får vi höra av kapitalisterna, de borgerliga politikerna och de fega byråkraterna, att det måste skäras ner – färre sjukhusbäddar, skolböcker och bostäder för oss – men högre profit och mer privilegier för dem.

I hela världen pågår och fortsätter arbetarklassens kamp. I de stora arbetarpartierna, fackföreningarna, fabriker, skolor, gruvor och kontor samlas nya krafter och förbereder sig själva för kamp. Marx idéer håller fram hoppet om en radikalt annorlunda och spännande framtid och förklarar hur hoppet ska bli verklighet. ”Den döde mannen med skägget” är mer aktuell, mer modern, mer tidsenlig än tusen renrakade, erfarna, cyniska karriärist-politiker. Vi är säkra på att det nyligen inledda seklet kommer att bli hans och vårt.

– REVOLUTION Sverige

Se även:

Friedrich Engels – Marx kollega

Marx på marxists.orgs svenska sektion – texter av Marx översatta till svenska och publicerade på nätet

Annonser
Det här inlägget postades i Marxistiska Revolutionärer. Bokmärk permalänken.

En kommentar till Karl Marx

  1. kröki skriver:

    jävla sossar

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s